Och imorse vaknade jag utan någon som helst motivation att vakna eller gå upp ur sängen. Hade ondast i huvudet (antagligen pga av min tidigare vätskebrist som knappast avhjälptes genom att dricka två glas vin, lite kaffe och tappas på en halvliter blod).
Gick upp, ringde till jobbet och sjukskrev mig och gick och lade mig igen. När jag vaknade två timmar senare var det slightly, infinitesimal bättre och nu måste jag nog röka innnan kvällen för att trösta mig ur detta svarta hål av förtvivlan (obs min drama-queen-approach).
Ska försöka göra små korn av nytta för att avhjälpa det faktum att jag inte är en produktiv samhällsmedborgare idag. Inte för att jag på något sätt bryr mig om detta faktum eftersom jag inte har någon lojalitet mot någon annan än mig själv men att försöka upprätthålla någon form av yttre sken av att vara bra och hardworking kanske inte skadar.
Eller, who the fuck cares anyway?
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment